Creating the future of School

Last year i was very inspired by internet consultant (pro snowboarder, geek and much ronnestam skolamore ) Johan Ronnestam who proclaimed coding in school as a language, as we have to nurture the future bright minds of tomorrow.

I was also inspired by the work of Christer Holger, who quit his job to start a tech based school, Skapaskolan.

In almost all of my talks that I do, i try to lift the question of todays education incorporating koding in school as a language. In Sweden are growing older and sicker in Sweden, and at the same time fewer and fewer of the young generations that Skapaskolan_christer_holger-188x300will be subjects to paying our pensions have programming in school or even proper digital education. To be able to be competitive nation with a well educated population creating new and bold ideas (the next Spotify or Skype), i strongly support that the Educational Ministry of Sweden updates the plan. I countries like the UK and Estonia programming/developing is a established subject in school and I’m hoping that Sweden follows for the economic and intellectual wealth of the Nation.

Below is a interview with the leading lady of getting things done in modernising our educational system. Let me introduce! Karin Nygård is one of the pioneers with astonishing hands on work, showing the way of how we in a smart, practical and understandable way can be done.

I did a interview with Karin Nygård yesterday evening. This is in Swedish and ill try to translate it to English when i can. 21:30 into this clip at the National News Rapport, you can see more about the future.

Intervju med Karin Nygard (Sjostadsskolan) for Heidi Harman.com

Hej, du hade skolkomissionen på besök i skolan idag. Hur kommer det sig?

Karin NygårdSkolverket var det som kom på besök. Jag har jobbat med programmering med mina elever sedan år 4 och nu har det blivit rejält uppmärksammat tack vare framtidenssprak.se. Eftersom jag fått så mycket mediauppmärksamhet på senaste tiden ville jag säkerställa att min undervisning är okej. Jag har tolkat läroplanen rätt kreativt för att hitta belägg för programmering i skolan.

Hur gjorde du da, ringde du och bjöd in dem?
Min rektor kände en på skolverket som hon ringde. Då hörde de av sig och ville jättegärna komma. Så det började med en inbjudan från oss, men i slutändan så tror jag att de fick med sig mest från mötet 🙂

Vad är ditt mål?
Mitt andra syfte med mötet var att förklara för skolverket (som skriver läroplanerna i Sverige) varför min undervisning är viktig och varför jag tycker att alla borde få undervisning i det som är fundamenten för ett digitalt samhälle. Mitt mål är att programmeringskunskaper ska vara en självklar del i skolan. Grundskolans uppdrag är att ge eleverna grundkunskaper så att de kan vara bra medborgare i samhället. Man ska ha tankeverktyg för att kunna tolka sin omvärld och fatta vettiga beslut. Om vi undanhåller eleverna hur det digitala samhället fungerar innebär det att vi inte ger dem de verktyg de behöver.

Vad är det som ska till för att skolan ska kunna utvecklas i en mer samtida teknisk anda?
Skolverket tyckte att alla belägg finns i texterna, men jag tycker att det är så vagt att det är lätt att slippa undan det som är obehagligt = nytt och obekant. Jag bad dem formulera kraven på kodkunskaper tydligare. Jag ser också programmeringen som en del av de kunskaper och förmågor som krävs i ett digitalt samhälle. På schemat kallar jag det Digitalkunskap. Namnet kan man ju diskutera, men jag tyckte det var tillräckligt beskrivande för vad det handlar om. Jag ser programmeringen som ett fundament för att kunna bygga vidare undervisningen på, liksom kunskapen om atomer och molekyler är grundläggande inom kemi. Jag tror inte att ett eget ämne är nödvändigt, men jag tror att man måste skriva in tydligare vilka kunskapskrav den digitala världen kräver.

Att öka lärarnas kunskaper är en stor utmaning. Skolverket tyckte att det var något vi måste fortsätta diskurera kring. Jag känner mig bekymrad och vill hitta en bra lösning. Gärna något nytt som inte prövats förut. Det är en speciell situation som kräver speciella lösningar. Jag skulle gärna se ett större utnyttjande av den kompetens som finns utanför skolans väggar. Tyvärr har man just infört ett hårdare krav på lärarlegitimationer som kan bli en svår nöt att knäcka. Jag är i dagsläget den enda som kan programmering på min skola. Om ett år ska mina elever ha betyg. Eftersom skolverket anser att programmeringen ligger inom ramen för teknikämnet skulle jag kunna bedöma eleverna i det. Om jag fick. Det får jag inte. Jag har jobbat som lärare i 14 år, men jag är inte behörig i teknik. Alldeles för trubbigt system!

Har en kompis som är systemvetare med gedigna programmeringskunskaper. Hon vill gärna bli lärare och skulle bli en otroligt bra sådan. Tyvärr är hon inte så pigg på att sadla om från konsult till att bli lärarstudent, vilket krävs för att hon ska bli behörig.

Det finns ett stort nätverk av lärare på twitter och facebook. Vi utbyter idéer och stöttar varandra i pedagogiska frågor och de flesta av oss har ett särskilt intresse för teknik. Jag tror att det är en bra väg att gå. På mina två år på twitter har vi ökat i antal hela tiden. Fler och fler får upp ögonen för vilken resurs det är att har

Kan du berätta om hur det kommer sig att du tycker att kod borde inga i blocket (om det fortfarande heter sa) språk?

Jag tycker framför allt att man helst ska undvika att bara hålla teknik- och mattefokus på programmeringen. Det skrämmer bort, kanske framför allt tjejer, vad det verkar. Tankeverktyg tycker jag är viktigare att se det som. Och språk är det helt enkelt eftersom det är språk det handlar om. Jag förklarar för mina elever att det finns en grammatik i programmeringsspråken men istället för att kalla det substantiv och verb talar vi om loopar och funktioner och villkor. Det är återkommande funktioner i ett programmeringsspråk, som uttrycks på olika sätt, men om man vet grunderna i Scala så kan man också förstå Python och Java för att du vet vad du ska leta efter. I veckan jämförde vi tre olika program som vi använt, Kojo, Kodu och Sploder och genom att resonera kring villkor, loop och funktion kunde vi konstatera att Sploder inte är programmering, utan bara spelbyggande. De hittade att villkor skrivs med if i Kojo och when i Kodu. Sådana paralleller är bra för eleverna att få syn på, så att de förstår vad de lär sig.

Vilka forum finns? Kan du ge oss ett par länkar för nyfikna lärare?
Teacherhack har en mycket aktiv Facebookgrupp för lärare och programmerare som diskuterar hur programmering ska utvecklas i skolan. Jag har en blogg som jag inte uppdaterar så ofta som jag borde, men där finns rejält med länkar till olika resurser, både via en länklista och mitt pearltree, som är något mer ostruktutrerat. karinskod.blogspot.se Mina elevers blogg är full i exempel på hur det kan se ut: viprogrammerar.se På twitter kan man följa @mykidkancode, @kulmedkod och mig, @grishund till exempel.

 Mer lasning.
– Upprop om programmering som skolämne.

 

Stockholm Startup School for the future bright minds of tomorrow

IMG_4738

Photo: Niki Lundberg

Today i have been invited to a participatory idea development for the Stockholm Startup School, combining technology and entrepreneurship for 15-18 year olds, initiated by The City Of Stockholm.
Together with Christer Holger and Hans Renman (Tänk Om), multitalent Isabella Lövengrip (Egoboost) Walter Naeslund (Honesty) and highschool student Melina Nilsson Nikopoulous (Melinas), Marcus Tägtström, Kärnhuset. A pleasent day with lots of post-its and love for the future bright minds of tomorrow, we are designing the school we wish for. The school will start autumn 2012, more info soon, and heres a bit of reading for now.

If you prefer readning in Swedish, heres my Nya Affärer post about Stockholm Startup School.

Week 52 Bono on failure and learning

I was asked by Internetworld to give my take on 2010 happenings, and what i was hoping for in 2011. The whole thing made me think a bit more about the whole act of leadership and the responsibility that comes with developing people as well as ideas. This reflects upon the book that i was sent by Emil Ems.

After attending my friend Ph.D David Bismarks course on Publishing and Social Media earlier this year i met Emil Ems, another curious Ph.D I taught how to blog. He was set with a wonderful skill, he was very curious and had an ambition to learn, so he just needed a push in the right direction and he was on his way. What i did not know, was that he was to sum up his travelling diaries from California and make a book about it. A first “preview” book was printed and sent to me, limited edition issue 10/10. Perfect for christmas reading. Stories and pictures from my favourite universities, yay!

This act of learning, speaks to me of the polarity of 2010 in the way that we in Sweden, a high-tech nation, yet we still have people who don’t know how to use mail, or what a browser is etc. Emil is not one of the people, and probably never will be, due to his curious nature, and will to find out how things work, finding another way of solving current issues.

However we have a huge digital devide in Sweden where closer to a milion (1/9) of Swedens population is still uses the internet very seldomly or never. As not everyone posesses the the curious nature that will find a way to learn like Emil, we still cant afford having illeteracy in Sweden. The IIS aka .SE is is doing a wonderful job minimizing the digital devide, and conquering the digital analfabetism that cripples so many, by offering to create projects that teach especially elderly that are over represented in the group of digital illeteracy.

The act of learning is a tedious part, and like many new things we learn, you have to be comfortable sitting in a chair – knowing nothing. Accepting that you know nothing. That can be a pretty stressful concept for a lot of people, especially if you are taking to much information, and we can’t consume it. A good teachers role is to see when the student has had enough, and can walk out of the session feeling sucessfully taught, and proud with what they have learned. This way a student can start making new thoughts and new argumentations for logical ideas.

But.

We know that people get stuck. And  frustrated. Even angry. (Including me) The point is that even if we don’t manage to learn everything, its not a failure, if you have really tried, and learned from it. Edward de Bono says it best with his famous quote:

“Fully justified venture which did not succeed for reasons which could not have been predicted and which were beyond control” – Edward de Bono

Being curious and willing to test new things will make you fail, you can count on it. We need to start learning that at that given point you know what didn’t work. It’s not the end of the world. It never has been, it never will be. And it automiatically let’s you test new ways, new possibilities. I’m hoping that more people in leading positions take it to their heart that people need to develop, test, and learn how to fail successfully to not grow old at mind. Development (people and products) is a question of leadership advocacy, and tech is just the device. I hope we all in our everyday leadership with our dreams and goals start keep this in mind.

Summing up:

  • Some mistakes are better learned from watching others
  • We should be learning by failing, as if we are learning to walk.
  • We should welcome some failures, as we then know we have at least given it a fair shot.

Worth the read and look: